Sitter i bilen och hör hur killen på radion fullkomligt vrålar ur sig en fantastisk historia om tillståndet i Sverige idag. Jag skrattar, men inte hånfullt, tvärtom. För sångaren kommer från Grunden, en förening till för människor med intellektuella funktionshinder. Helt utan hämningar eller rädsla brakar han lös i en furiös klagosång över hur vi beteer oss och en undran hur det ska bli. Jag blir lite avundsjuk. Vet inte om jag vågat sjunga live i radion. Jo kanske, om jag haft något så bra att säga.
Jag har varit på studiebesök hos Grunden. Det var en härlig upplevelse som jag kan rekommendera. Men mitt bästa minne är när jag såg dokumentären om Grunden Bois. Kjelle Kjellman på tv-sporten gjorde sitt livs insats när han följde dessa underbara individer och deras liv. Fantastiska karaktärer. Jag satt med tårarna rinnande nästan hela tiden, men det var tårar av glädje. För deras livsglädje och ofejkade kärlek till fotbollen var så smittande. Se den om Du får chansen. Vill Du veta mer hittar Du information här : http://www.grundenbois.com
6 comments:
De här människorna har den okonstlade livsglädjen med sig helt gratis! Har du sett dokumentären "Snickeriet"? Den är också underbar...
vanja: nej den har jag missat. vad handlar den om, och går den att hitta någonstans? och ja, du har helt rätt i det. synd att vi har så många begränsande tankar.
jorid: haha, ja det är väl precis så. släpper kontrollen gör vi nog med alkoholen, men kanske inte att resultyatet blir så lyckat? har du några egna erfarenheter du vill berätta om?
Jag har försökt få tag i dokumentären i flera år, men det verkar vara omöjligt! Den finns dock att ladda ner i en version där slutet tyvärr är bortklippt. Det verkar vara den enda som finns.
jorid: okej, det ser jag fram emot:-)
vanja: hör av dig om du hittar den någonstans!
Mitt absolut starkaste minne är när jag jobbade som fotograf på ett jobb för en kundtidning. Vi gjorde ett reportage med Thorleifs på en dansrestaurang och publiken var från Dagcenterverksamheten. Och jag har aldrig upplevt en sådan äkta glädje. Det smittade av sig så att jag blev rörd på något sätt. Det var lite overkligt. Men befriande.
fredo: härligt minne! jag satt en gång som åskådare på ett luciatåg som ett liknande sällskap förevisade. en orgie i glädje och skratt!
Post a Comment