Tuesday, November 21, 2006

Gnällig idag. Inte i form, ingen lust. Jag gillar inte det. Har varit lite mycket det sista, jag har så lätt att ryckas med. När allting tar fart, när kemikalierna i kroppen är inställda på full fart framåt, full av kortisol och endorfiner( kroppens egna kemikalier alltså, några andra har aldrig intresserat mig :-) och...ja, då är det dags att ta ett djupt andetag och sätta sig ner en stund. Pusta ut och känna efter hur det står till egentligen. För många av oss har en förmåga att flytta fram gränserna hela tiden. Som idrottsman var det nödvändigt. Än idag är det så att om jag går till gymmet så är det lätt att se vem som är vem. Den "normala" som tränar för lite motion och allmänt välbefinnande, han/hon slutar när det börjar kännas obehagligt och vilar lite. De som är som jag gör inte så. Nej det är då vi sätter fart! Plågar oss så att vi nästan kräks, bara en omgång till.....följt av en lång stunds flämtande efter luft och försök att fokusera blicken igen. Den personligheten kan ta en långt om man lär sig förstå hur man fungerar, och framförallt, när det är dags att sätta ner foten och bromsa. Lär man sig inte det är risken stor att få starta längst bak i ledet nästa gång, och vägen tillbaka blir väldigt lång. För vissa förblir den bara en suddig prick i horisonten, så långt bort att den aldrig går att nå.

11 comments:

Langri said...

Jag vet vad du menar! Men ta det lugnt, relaxa med en stor kopp kamomillté.

Johnny said...

ska jag, tack för tipset kompis!

Johnny said...

jorid: idrott är ingen förutsättning för det här beteendet, det finns nog hos alla sorters människor. Bara att det är det jag har lättast att hänvisa till.
Wow, det hade ju varit kul!Vilken dag är det? Och tack för erbjudandet :-)

Katrine K said...

Kjenner meg også igjen i det du skriver, selv om det for meg kanskje mest har handlet om andre ting enn idrett, men jeg kan faktisk presse meg selv til å gå og gå og gå...
Jeg er ikke flink nok til å slappe av før noe er ferdiggjort. Men jeg prøver.
For det handler vel også om å ha omsorg for seg selv, det å gi seg selv et velfortjent pusterom. Ikke gjøre noe "nyttig" hele tiden.

Anonymous said...

Du vet att du riskerar att villa bort mej när du refererar till idrott... jag är mer nyfiken på vad det är som får dej att reagera sådär.

Johnny said...

katrine k: du har helt rätt, det har inte med idrott att göra, bara min referenspunkt. beteendet finns överallt. pusterom, underbart ord :-)

jorid: det låter jättekul, men jag har svårt i veckan, men man vet aldrig! vad kostar en konsertbiljett i norge? man har ju hört om era fantasipriser på många saker :-)

salt: jag skrev nog att beteendet finns överallt, men det är min referens med idrotten du vet. inte meningen att villa bort dig, det vill jag verkligen inte :-)
reagera hur? ur form eller att vilja köra skiten ur mig?

Anonymous said...

Äh, jag fick liksom känslan av att det är något som besvärar dej för tillfället. Något är jobbigt, men du ignorerar att det tär på dej.

Kan vara så att jag gör felaktiga kopplingar till sånt du snuddat vid förut. Något som berör dej mer personligt än ett konditionstest.

Eller så är det önsketänkande från min sida. Jag förstår känslopjunk bättre än det där med att utsätta kroppen för press. :/

Johnny said...

salt: ja, du har rätt. det har varit en del tjafs med min dotters mor, vi har väldigt olika uppfattning om saker och ting just nu. jag har t o m begärt samarbetsavtal på familjerätten för att inte tösabiten ska komma i kläm. vi är inte ovänner, men tycker helt olika i en viss fråga och har inte kunnat lösa det. ibland är det svårare att vara goda vänner i ett sånt här fall, svårare att säga vad man egentligen tycker.

jorid: det var ju en billig konsert, det må jag säga! jag har bara hört av kompisar som jobbar i norge att mat, tobak, coca-cola och sådant är jättedyrt. tydligen inte konserter :-) hade varit kul...och tack för inbjudan förresten!
man kan göra rejäla fynd tydligen i göteborg:-) bor din bror här om jag förstår det hela rätt?

Johnny said...

jorid: jag misstänkte det, och det var ju ganska gulligt namn på oss
:-). Och visst, vi har nog inte lika trevliga namn om er, kära grannar. ska fundera ut något bra
:-).
Själv använder jag varken tobak eller dricker cola nuförtiden, annat var det förr. och ja, många av mina vänner gör det, svenskar är ju snusare om inte annat. jag har dock slutat som tur är.
och tack, det gör det. bara att inse att världen ser inte likadan ut från alla håll.

Anonymous said...

Ah. Sånt måste vara besvärligt. Har aldrig upplevt det själv, men hört och läst mycket om dylika problem, och eftersom jag just nu sitter och funderar över kommunikation så undrar jag förstås om allt kan lösas med samtal. Jag har läst 20p konfliktlösning på universitetet i din stad, serru. Då får man lite blandade åsikter om detta...

Johnny said...

jag har också läst konfliktlösning...men det hjälper tydligen inte :-)