Tomten kommer!

"Bank, bank, bank"

Tunga knackningar hörs mot dörren. Innanför hörs röster, fotsteg som tar sig ut i hallen. Spänningen och förväntan är så uppskruvad att det känns genom trävirket. Det börjar ryckas i dörrhandtaget och mixtras med låset. Det går inte upp och förtvivlan hörs därinne. Så går dörren upp, och ett kollektivt leende breder ut sig. Mannen för dagen står på trappan med säcken fylld till bredden. Iklädd en mycket varm dräkt, stövlar, halsduk, vantar samt en mycket tät ansiktsmask med skägg och röd luva. Inuti denna utstyrsel finns jag. Redo att byta behagliga minus en mot mindre behagliga plus tjugofyra.

- Finns det några snälla barn här?

- Jaaaa det gör det. Kom in snälla tomten!

Glada barn som vet att det är snälle farbror Johnny, men som tycker det är förbannat kul att någon vuxen orkar vara tomte.
Jag bjuds in i vardagsrummet där stolen står framställd och under muntra kommentarer tar jag mig fram till platsen, och slår mig ner.

- Jaha, då ska vi se vad som gömmer sig i säcken här då...

Jag bullrar på med hög röst med dialekt från Skåne. Sedan sätter jag igång och delar ut ett berg av klappar. Svetten droppar innanför masken, skägget åker in i munnen och jag önskar att jag druckit en öl till. Men det går bra. Alla klappar hamnar i rätta händer och stämningen är på topp. Jag reser mig upp, tackar för mig och drar mig snabbt undan. Nu är det inte lika noga, nu när alla fått sina klappar. Precis som det ska vara. Jag kommer ut ur huset och får av mig masken. Svetten rinner och jag är blöt i håret. Till saken hör att jag lovat min bror att vara tomte hos dem också. Fan att man ska vara så snäll! Eftersom jag druckit får jag cykla också. Som tur är bor han ganska nära så det är en lagom tur. Den kalla vinterkvällen kyler min kropp och det är skönt. För det nalkas varmare stunder!

Samma procedur utspelar sig hos brorsan innan jag sitter i rummet med alla klappar. Bredvid kaminen! Det gjorde han med flit tänker jag. Lika bra att sparka igång.

- Jaha, då ska vi se....God Jul till Matilda från mormor. Varsågod!

Jag sträcker paketet mot flickan och börjar ta upp en ny ur påsen. Det är då det händer!

- Nej nej, tomten måste läsa rimmet också! Det står där på lappen.

Min brors svärmor säger något som gör min julafton mindre angenäm. För under en alldeles för lång, alldeles för varm stund, tvingas jag läsa det ena rimmet efter det andra. Alla av mycket tvivelaktig karaktär. Alla utan rim eller reson. Jag svettas allt ymnigare och börjar nästan få yrsel. Så äntligen tar det slut. Jag reser mig hastigt och på ingen tid alls står jag utanför dörren med masken i handen. Den är pisseblöt. Jag är....inte helt glad. Nästa år kan kärringen sitta där själv med masken och läsa rim som inte rimmar. Jag sätter mig på cykeln och rullar hemåt.

Stjärnorna glittrar mot mig i den sena kvällen. Jag är ensam ute, möter ingen. Det har varit en härlig dag. Mycket glädje, god mat och trångt runt bordet. Jag vet att jag är lyckligt lottad, och jag försöker verkligen känna det. Och det gör jag, inga svårigheter alls. Lite svett och dåliga rim får man kosta på sig. Nu återstår bara julgröten innan den här dagen är till ända. Kanske det är min tur att få mandeln i år. Jag ägnar resten av cykelturen till att fundera ut vad jag ska önska mig isåfall. Ny digitalkamera eller världsfred.....