Ahh, igår fick jag äntligen hämta min älskling på flygplatsen igen! Hade bara pratat med henne i cirka 45 sekunder under vistelsen på Kanarieöarna, vilket är betydligt mindre än normalt kan jag säga. Hennes mor är...hur ska jag uttrycka det...ekonomisk. Skitsamma, det var kul att se dem allihop. Min f.d:s man hade åkt på ryggskott och legat på hotellet fyra dagar, inte kul. Men det blir ju ofta så när man lever ett superhektiskt liv och sen plötsligt landar. Med ett brak.
Men vad jag egentligen ville skriva om var känslan som infinner sig när man besöker en flygplats. Jag erbjuder mig alltid att köra när någon ska iväg. Det är jättebra, för alla tycker man är så snäll och hjälpsam, fast egentligen är det en egotripp. Nej, självklart är det en kombination. En win-win situation som man populärt säger nuförtiden. Men iallafall, jag har ibland funderat på att söka något arbete på Landvetter flygplats. För varje gång jag är där så fylls jag av så mycket känslor. Det händer så mycket om man bara ser sig omkring. Speciellet när man inte ska iväg själv, då är man så fokuserad på att hitta vart man ska, om man har passet m.m. När man bara är där som besökare kan man beskåda allt som utspelar sig runtomkring. Paret som kysser varandra så innerligt med tårar som ber den andre att inte åka, stanna kvar annars brister mitt hjärta! Eller föräldrarna som skickar iväg sin tonårsdotter på språkresa till England som för en hård kamp med sig själva att inte uttrycka sin ångest till flickan. Affärskillen som världsvant för sig i alla moment inför ännu en rutinresa för att kamma hem ännu ett par miljoner, i en deal på en annan kontinent. Eller lumpargänget som varit fulla sedan frukost, på väg mot Cypern och en vecka på Aiya napa.
Om man går till andra sidan är det helt andra känslor som utspelar sig. Ankomsthallen är full av förväntansfulla människor den med, men en helt annan sorts förväntan. Här står alla som väntar på att få återse sina nära och kära. Där jag befann mig igår. Ibland kan man känna vilka känslor folk kämpar med på den här platsen. Den ensamma tjejen som väntar på att sin partner ska komma hem efter två veckor i Magaluf med "grabbarna", ett långt förhör väntar efter de första kyssarna! Barnen som ivrigt väntar på att se sina föräldrar komma ut genom dörrarna och få sina presenter som de egentligen längtar mest efter. Och så jag. Som längtar så det gör ont i kroppen. Aldrig är man så nära som efter att ha varit isär.
Om Du som jag har en kärlek till flygplatsen, eller snarare vad den symboliserar, kan jag rekommendera dig att se "The Terminal" med Tom Hanks. Underbar historia.
Nej nu ska jag sätta mig och drömma lite. Drömma om vart nästa resa ska bära hän. Jag hoppas och tror det blir Barcelona, så är det iallafall tänkt. Om Barcelona drömmer jag gärna. Om Du inte varit där så rekommenderar jag ett besök. Sen ska jag fila lite på min önskelista. Hade visst glömt att skriva regnställ och sydväst.
8 comments:
jdawg: jag håller med fullständigt. Kankse borde vi söka ett stipendie, resa runt och skriva en bok om flygplatser?
En sydväst till killen med den trevliga bloggen!
Jdwag, du burde skrive bok om flyplasser, ellen har en god ide der...-Du både skriver og observerer så levende!
Jeg liker nok best å være på flyplassen uten å skulle reise noe sted, for jeg er altltid så ekstremt stresset når jeg skal ut og reise selv...
Men når jeg ikke skal reise, da er flyplasser et godt sted å være.
Togstasjoner, også forresten!
Håper du kommer deg til Barcelona snart, da!
Har du sett den där förfärliga serien som utspelar sig på en flygplats? Jag klarar inte av den, för det är bara arga och irriterade resenärer som missat sitt flyg och skäller ut den inkompetenta personalen.
Din studie verkar mycket trevligare.
Jag blev sugen på att resa...
"Aldrig är man så nära som efter att ha varit isär." - Väldigt fin mening, J!
Jag håller med dig om flygplatser. Det är livet komprimerat utan luckor, och människor när de är som bäst. Jag älskar känslan man får på flygplatser. Tänk om man kunde buteljera och ta med sig den hem och öppna under mörka vinterdagar.
ps. Även tågstationer funkar för mig.
jorid: va har du för spännande jobb egentligen?
Och ja, det verkar som mina tips har fungerat bra hittils :-)jag gillar den mycket.
Barcelona är fantastiskt! Jag har varit där många gånger och längtar dit igen. Och tack så mycket!
ellen: jag trodde du hade lämnat min bloggvärld, nu kan jag pusta ut :-) Ja kan vi inte göra det, det är en lysande ide´! Tror det finns ett behov:-)
Tack för sydvästen och komplimangen!(undrar var jag kan hämta min sydväst...)
katrine k: tack för fina komplimanger! jag håller med, ibland är det bättre att bara få vara där utan stress. SKA till Barcelona. I sommar.
salt: ja tyvärr, jag håller med. Gap och skrik. Gör en om positiva upplevelser istället.
Ja jag är med ressugen!
langri: tack så mycket! kom precis hem, såg att du ringt. ska hämta lillan snart, om inte idag så ringer jag imorgon. är nyfiken!
om du kommer på hur man buteljerar den så köper jag den första flaskan. Dyrt!
JORID: haha, det tror jag inte är några problem. jag kan nog pladdra själv en timme eller två om du bryter ihop:-) ska fråga gustaf, eller pusen?, om han är ledig men det tror jag. fast jag dricker inte kaffe, men the går nog bra :-)
Aaaa, Barcelona:tänk att en stad kan vända så totalt; en fantastisk inbjudande famn för alla sorters människor; till och med dopeheadsen där känns vänliga.
Och du: mejla vad det nu är till erik [punkt] rudvall [snabel-a] gmail [punkt] com
Nyfiken!
Post a Comment