Sunday, September 16, 2007

forts..

Jag lät mina ögon sakta öppnas och släppa in ljuset från den gryende dagen. Min blick mötte hennes där hon låg bredvid med sitt ansikte som upptogs av ett brett leende.

"God morgon älskling", sa hon. " Du ler som ett helt sommarlov när du ser på mig" Hon såg nöjd ut med sin första mening den här tidiga morgonen.

"Ja man kan inte göra annat när man vaknar bredvid dig", svarade jag.
Jag hade inga problem med att bjuda på det. Jag var alldeles för varm inombords för att spela spel, eller att tänka på vad saker och ting betydde eller varför. Jag visste att hon snott den där meningen från en bok, jag hade själv läst den, men hon menade vad hon sa.

Ibland kan det vara nödvändigt att låna ett uttryck för att beskriva sin egen känsla. Och jag tyckte om att hon ville uttrycka sig. Det var en av de saker jag gillade mest med henne. Viljan att försöka, en önskan att ge. Att ge av sig själv.

Jag satt där med fotalbumet i knät och en gin&tonic i handen. Korten på henne gjorde fortfarande ont att se, men jag orkade inte bry mig. Speciellt inte nu när hjärnan var lite gott marinerad i sprit.

Det började bli dags för sängen. Jag slog igen albumet och gick in på toaletten. En snabb tandborste senare kröp jag ner mellan lakanen. Orkade inte fundera mer utan släckte lampan och lät mig omgående föras till drömmarnas land.

4 comments:

hannaria said...

I'm lost dear! forts på vilken post?

Gillar att man först inte vet att han minns - det är effektfullt och blir mer intressant....lite aha-känsla liksom

Anonymous said...

" Du ler som ett helt sommarlov när du ser på mig", det var vackert!! Är det dina ord, eller är de ur en bok på riktigt...?

Anonymous said...

hannaria: det är en liten bit ur den bok som kanske blir klar någon gång, den med golfklubban och det. och tack!

therrorese: det är inte mina ord, från en bok. vet du vilken?

Anonymous said...

Jag vet inte vilken bok Johnny, berätta!!