Wow.
Om du bara ska se en film till, i år eller på mycket länge, missa inte Benjamin Buttons otroliga liv.
Brad Pitt och Cate Blanchett.
Känslor "en masse."
Både jag och min biobesökarvän är stora konsumenter av film, och vi kunde inte komma på en film som berört oss mer. Jag tror faktiskt att det är den bästa filmen jag sett på bio. Jo, jag säger nog det.
Superlativ. Stora ord. Ja, men ibland är det berättigat. Som i det här fallet.
Showing posts with label Brad Pitt. Show all posts
Showing posts with label Brad Pitt. Show all posts
Monday, January 12, 2009
Friday, October 24, 2008
"Burn ticket before buying it"

Jag skulle kunna tänka mig att lista mina tre favoritskådisar på följande sätt:
1. Brad Pitt
2. George Clooney
3. John Malkovich
Okej, jag är inte helt säker, men allihopa finns med i toppen. Ja, jag sa på min lista, så det så.
Så när en cineast som jag med stor förväntan slår sig ner för att se alla tre spela stora roller i bröderna Coens senaste rulle, ett faktum som bara det brukar borga för en helgjuten stund framför vita duken, konstaterar jag tyvärr att högt ställda förväntningar i stort sett alltid innebära att man lämnar filmen ...otillfredsställd
Brad Pitt har garanterat aldrig varit töntigare och blekare, Clooney likaså, och Malkovich...ja han är väl okej. Han kan nog inte vara sämre än okej. Hög lägsta-nivå som töntiga fotbollstyckare brukar uttrycka.
Även i övriga roller finns många kompetenta namn som Frances McDormand och Tilda Swinton. Men det hjälper inte. Tilda är förvisso ganska rolig som stiff, engelsk känslokall bitch. F D spelar över som alla de andra.
Jag vill tillägga att jag var på riktigt gott humör när jag såg den, alltså inget sådant att skylla på. Jag ville nog mest tipsa dig om att det finns bättre saker att slösa bort en hundring på. har du en annan åsikt hör jag gärna den.
Ha en trevlig helg. Oavsett om du ser den här pajasfilmen eller gör något annat kul i höstrusket.
Monday, June 16, 2008
Vänner som håller
För alla som följde serien Vänner, var det sista avsnittet verkligen en fantastisk avslutning. Jag såg det på Femman idag, vet inte för vilken gång i ordningen, men det är verkligen bra. Och skulle jag vara tvungen att sitta hemma på midsommar och se på teve, då skulle jag nog välja det.
En annan fråga som infinner sig är, Brad Pitt, jag gillar dig verkligen skarpt, men ärligt talat, hur tänkte du?
Vänner-finalen "She got of the plane"
En annan fråga som infinner sig är, Brad Pitt, jag gillar dig verkligen skarpt, men ärligt talat, hur tänkte du?
Vänner-finalen "She got of the plane"
Thursday, May 29, 2008
Fiske, Brad Pitt och annat.
Jag tror det var 1992, och jag gick på bio tillsammans med sju-åtta grabbar i samma ålder. Det var inte någon vräkig Hollywood-action med Arnold S, utan en film med mer substans, om man säger så. Brad Pitt var en stjärna i stigande, och under den kvällen trollband han oss med sin storslagna karaktär av den äventyrslystne yngre brodern.
Det var en så bedövande vacker film, där huvudingredienserna var två bröder och deras uppväxt med sin hårda men rättvisa pappa, byns präst. Men han var inte bara präst, han ägnade lika mycket tid åt sin andra stora passion, flugfiske. Den passionen förde han vidare till sina båda söner. Många timmar ägnades åt att uppnå den perfekta rytmen.
Till bedövande vackra vyer av det storslagna landskapet kring bergen i Montana, hypnotiserades vi morske män av slowmotionbilderna på fiskelinans dans över vattenytan. Och floden flöt verkligen fram.
Skådespelarna gjorde det hela till en så stark upplevelse, att vi efteråt var alldeles upprymda, som små barn som precis upptäckt något de inte varit med om tidigare. Det stämde ju också ganska bra.
Jag såg den filmen häromdagen. Det var första gången sen den där kvällen för...längesedan, och till min glädje tyckte jag lika mycket om den. Vacker, storslagen, dramatisk. Och Brad Pitt.
Att det sedan är en sann historia gör den knappast sämre. Jag har alltid älskat filmer som är tagna ur verkligheten. Det gör jag fortfarande.
A River runs through it
Det var en så bedövande vacker film, där huvudingredienserna var två bröder och deras uppväxt med sin hårda men rättvisa pappa, byns präst. Men han var inte bara präst, han ägnade lika mycket tid åt sin andra stora passion, flugfiske. Den passionen förde han vidare till sina båda söner. Många timmar ägnades åt att uppnå den perfekta rytmen.
Till bedövande vackra vyer av det storslagna landskapet kring bergen i Montana, hypnotiserades vi morske män av slowmotionbilderna på fiskelinans dans över vattenytan. Och floden flöt verkligen fram.
Skådespelarna gjorde det hela till en så stark upplevelse, att vi efteråt var alldeles upprymda, som små barn som precis upptäckt något de inte varit med om tidigare. Det stämde ju också ganska bra.
Jag såg den filmen häromdagen. Det var första gången sen den där kvällen för...längesedan, och till min glädje tyckte jag lika mycket om den. Vacker, storslagen, dramatisk. Och Brad Pitt.
Att det sedan är en sann historia gör den knappast sämre. Jag har alltid älskat filmer som är tagna ur verkligheten. Det gör jag fortfarande.
A River runs through it
Subscribe to:
Posts (Atom)