Gårdagen var så oväntat rolig. Sådär som det bara kan bli när man förväntar sig nada...
Långa köer till räkbuffèn, inget får fart på folk som gratis mat och dricka, men det spelade mindre roll.
Det var bandet som var helt ljuvligt. Helt oglamorösa, riktiga "bönner" skulle man kunna säga, men ack så sköna personligheter. Och tajta som flätor.
Det var en orgie i klassiker, men att banjo, ståbas och gitarr kan svänga så visste jag inte. Att jag och övriga dansade så vi kunde vrida svetten ur kläderna som disktrasor efter en storstädning är väl ett bra betyg skulle jag tro...
Jag fick också chansen att svara på den där frågan som jag inte vet hur många gånger den kommit upp. Och nej, jag menar inte "och vad jobbar du med då?"
Nej snarare: "Och hur kommer det sig att du som är så trevlig inte är gift?"
Jag harklade mig och svarade:
"Det beror på att jag använt halva mitt liv för att försöka förstå mig själv och varför jag gjort som jag gjort. Eftersom jag har barn så förstår du nog att jag har haft seriösa relationer, åtminstone en. Men jag har inte varit speciellt lycklig, och jag har letat efter något som jag inte funnit."
"Därför bestämde jag mig för att ta reda på vad som hindrar mig, som är så trevlig, att vara lycklig. Att inte ha några fler relationer där jag spelar upp samma destruktiva mönster igen och igen. Det skulle knappast gagna mig, och inte heller den andra personen."
"Och jag har hittat nycklarna, jag har fått svaren jag sökt., och för första gången kan jag ärligt säga att jag är nöjd med mig själv. Jag vet vad jag mår bra av och vad som får mig att känna tvärtom. Jag har lärt mig att säga nej när det behövs, för att kunna säga ja till det övriga. Jag har lärt mig att jag är viktig, att om inte jag tar hand om mig kommer jag inte kunna ta hand om dig."
"Och jag söker inte heller någon att smälta samman till en med som jag trodde innan. Jag är hel själv nu. Därför söker jag någon som också är det. Då kan vi dela livet och bli oslagbara. Men om du försöker göra mig till något annat, inte respekterar mina gränser och integritet, eller försöker manipulera mig till att kompromissa med mina innersta värden, ja då kommer jag tyvärr be dig att gå. Precis som jag hoppas du skulle göra med mig om jag skulle göra så mot dig."
"Var det svar på din fråga?´"
Okej, jag svarade inte det. Men jag kunde gjort. För det är sant.
4 comments:
Hej!
Måste bara fråga dig en sak angående svartsjuka. Jag har min teori om att om man träffar rätt person då känner man inte lika mycket svartsjuka för man litar på varandra och att när det är mycket svartsjuka är det för att det är en destruktiv relation och inte att det är fel på den svartsjuka personen, vad tror du?
anonym: Jo jag tror du har delvis rätt. samtidigt kan rädslan att förlora det där fantastiska skapa många rädda, oftast helt felaktiga tankar.Men rädd är man å andra sidan när man har låg självkänsla och tror att man inte förtjänar allt det bra, eller att det ska komma någon bättre och ta den man älskar ifrån en. Är man i bra balans och har kontakt med sina känslor och är riktigt kär, då är det allra bästa förutsättningar att det ska bli riktigt härligt!
Någon har du riktat det här inlägget mot o jag hoppas verkligen att honnen läser det för det var det sannaste jag läst..någonsin...och önskar att någon läser...
Jag är också ganska nöjd med mig själv...men erkänn att det är ljufeligt att smälta samman med någon...trots allt...ändå?
stella s: det tror jag inte hon gör, men kanske någon annan.
Och jo, men inte att förlora sig själv, om du förstår vad jag menar.
Post a Comment