Tuesday, October 21, 2008

Rosa.

Klockan är halv två på natten, och jag vaknar av ett barn som gråter och ropar så där hjärtslitande efter sin mamma som bara förtvivlad längtan kan åstadkomma. Jag drar mig ur den koma jag lyckats uppsöka under åtminstone två timmar.

Vi har min dotters femåriga lillasyster på nattbesök. Hon har tjatat i evigheter om att få sova över hos oss, och idag blev det äntligen av. Men som alltid när kvällen övergår till natt och det är dags att sova, då är det inte lika roligt längre. Då längtar man ibland efter mamma. Jag vet.

Jag lägger mig på madrassen bredvid och berättar en historia, som för övrigt finns här på bloggen, om när jag och TP blev mörkrädda mitt i natten och fick sticka hem med båten i månens klara sken. Lillasyster låg bredvid storasyster och storasyster höll sin pappa i handen. Efter en stund hördes tunga, avslappnade andetag igen. Den stora flickan lutade sig lite över sängkanten, kramade min hand, och viskade "du är världens bästa pappa, jag älskar dig mest i världen." Då spelar inte sömnbrist så stor roll.


På morgonen låg vi och pratade lite allihop, jag ville inte att hon skulle känna sig dum eller ha det som ett jobbigt minne den lilla, och då sa hon att "Ja men jag sa så för att jag tycker så mycket om min mamma, och när jag blir rädd vill jag ha henne." Underbar liten flicka, och värmande att höra.


I övrigt lyfter jag på hatten för Marcus Birro. Jag har under åren haft blandade åsikter om honom, men i debatten kring Katrin, Alex x, har jag läst några strålande inlägg av honom. Äntligen någon som tar upp det sjuka faktum att vissa, nämnda Katrin är väl det mest lysande exemplet tillsammans med bröderna S, gjort en karriär på att vara elaka och vidriga mobbare. Deras respektive bloggar har t o m varit störst i Sverige. Inte för att någon av dem kan skriva bra, med undantag för Alex, utan för att de är elaka och spyr galla över andra människor. Vilket arv att lämna efter sig. För första gången har någon sagt ifrån, och det verkar ärligt talat som om hon inte fattat att det varit fel. Förrän nu. Tack Marcus.


Eftersom helgen bestod av prinsessor och Barbies, och en kraftig överdos av färgen rosa, ser bloggen ut som den gör. Åtminstone idag.

9 comments:

Anonymous said...

Åååååh. Snygg färg!!! ;)

Förresten så har jag en liten extrablogg under ett par veckor framåt,,,, som du kan få kika på. Där är jag inte alls så hemlig.
http://medochutanklack.blogg.se/
EN kompis kommer snart ner till HK, det blir vår "reseblogg" som vi tjuvstartat upp redan nu.

Anonymous said...

Myspysinlägg :)

malin said...

Åååh, jag blir alldeles lipis! (Vet inte varför jag är så läskigt sentimental nowadays...)

Fin form på bloggen!

Katie H said...

Pink suits you!

Anonymous said...

eh? Den här färgen är för mycket. Inte för att vara sexistisk men det känns som det är lilla Lisa 7 år som precis kommit på hur man ändrar layouten till Barbie styling

Johnny said...

rosa: Har redan kollat in!

elsa: Det behövs ibland :-)

malin:Det får man. Och tack.

swedur g: muchas gracias!

ano: japp, om du läser inlägget så stämmer det exakt.

Anonymous said...

*L* ... så skönt med lite barbietema ;) Men det där med Birro och Katrin ... vi får inte glömma bort ändå att det finns en jättestor tv-kanal som ville rida på den här vågen av elakheter. Det är lite smak av utnyttjande.

Anonymous said...

Jag för min del tycker att din nya blogg är lite bögig. A;)

Anonymous said...

christina: hallå där! kul att se dig. jo visst är det så, men ändå bra att frågan kommer upp. ofattbart att det inte hänt innan.

A: Katrin, jag vet att det är du:-)
//Johnny