Tänk om kärlek vore lite enklare. Om det fanns ett sätt att lära sig. Att älska. Hur man blir älskad.
Det finns böcker om kärlek. I mängder, hyllmeter efter hyllmeter.
Filmerna är knappast färre till antalet. Vet inte om jag sett någon film, oavsett genre, som inte någonstans stannar till vid sökandet och finnandet, förhoppningsvis, efter kärleken.
I den fiktiva världen ter det sig så enkelt. Visst, det börjar alltid med olika former av förvecklingar och hinder, men till slut står de där och tittar varandra djupt i ögonen innan det hela förseglas med en kyss. Ridå. Happy ending.
I det vi kallar verklighet är det inte alltid lika lätt. Det är bara att titta på hur alla datingsiter lever på alla ensamma människor som också vill vara så där lyckliga. Som på film, eller i boken.
Tillsammans. DÅ blir vi lyckliga och hela. Men är det så?
För när vi väl träffat någon och bildat ett par, står det inte länge på innan gnället börjar. Letandet efter fel. Är det bara ett sätt att hitta en väg ut? Jag har en god vän som gör precis så. Varje gång någon kvinna visar intresse börjar han stapla alla fel och brister i en allt annat än otydlig hög.
Jag tror jag längtar efter kärlek. Kanske till och med är det så att jag saknar den. Som sagt, jag tror det. Och jo, det finns ett föremål för mina känslor. Eller så är det bara den spirande våren som pockar på uppmärksamhet.
13 comments:
Själva har jag inget för föremål för spirande och tvåsamhet. Men tycker att det börjar bli dags nu,,,
Kul att du "lever". Kram
rosa: Tack detsamma till dig:-) Varför kommer jag inte in på din blogg? Kram kram
Vår och kärlek hör ihop. Hoppas föremålet för dina känslor ser dej, hela dej.
Och du - stanna kvar nu när du är här!
Malin; Tack min kära du. Roligt att läsa om dina husäventyr, hoppas ni kommer trivas superduper!
Och jag ska försöka:-) Tack för att du fortfarande seglar förbi.
//Johnny
Du, det är April!
Tyckte du borde få veta det.
Men vad roligt! Kommer du fortfarande på matchen? The more the merrier!
Aaaah, jag vet inte varför det inte funkar. Det kansek var tjall på linjen när du försökte. :)
Kate:April, jo det vet jag allt:-) Eftersom jag snart fyller år så är jag uppdaterad:-)
Ja jag tänkte allt gå. Tjejerna i laget ska ev. jobba som volontärer, annars ska min dotir med. Har ni köpt biljetter? Vill ju gärna sitta hos er...
Rosa: Ja det var nog det...ska kolla snart och se om det funkar:-)
No tickets yet, men det blir la av, asså. Tror jag. Snart. Ska jobba ihop lite dollar först. men ja, vi får språka lite granna! Vad kul att det går bra för laget!
Kate: Vi ska vara med som volontärer fick jag reda på idag. Om du vill kan du få plats som en av ledarna. Bara du hjälper till att dela ut ballonger...:-)
Johnny
Äsch, det där med att leta fel hos den man intresserat sig för, handlar ju bara om att skydda sina känslor... ja, och så att man inte tycker om sig själv såklart, för om jag inte tycker att jag duger, så måste det ju vara något fel på den som tycker att jag duger... typ. Men att det är uppenbart vad det beror på, betyder såklart inte att det är enkelt att "laga".
Jag tror att... man märker om man har lyckats lära sig tycka om sig själv på riktigt, när man får testa hur man reagerar, i mötet med en ny förälskelse. Kanske är det den främsta "vinsten" med att prova en ny kärlek - att man ganska snabbt får "facit" på hur bra man lärt sig att tycka om sig? :)
Jag tror också att en stor orsak till att dejtingsajter inte funkar riktigt så bra som man tycker att de borde, är att de flesta människor inte stannar upp och lär sig något efter sitt senaste förhållande som gått i stöpet. De flesta tror att om de bara hittar någon ny människa, så kan de behålla alla sina olater, eller bristande självkännedom, och ändå få det att funka... :)
Du däremot, tror jag kommer att hitta kärleken, vår eller inte. Och jag hoppas att det blir med en kvinna som känner sig själv lika väl som du känner dig! :) Kul att du skriver igen, förresten!
V.Soul: Tack för dina kloka tankar och värmande ord. Jag håller med dig till fullo. Mycket trevligt att du är tillbaka här också.
//Johnny
- är ett föremål för kärlek o har ett föremål men känner inte igen det du skriver att man/kvinna börjar leta fel?
Dina inlägg är alltid intressanta även om jag inte håller med så sluta för fan inte u blogga!
(men jag har nästan gjort det...mycket i livet som pockar på ens uppmärksamhet...båd ont U gott...gillade din bok u april är en fiiin månad för jag föddes då)
stella: Aprilbarn är vi :-) Och man behöver väl inte alltid tycka lika för att tycka om varandra?
//J
Post a Comment